Alla brann vi för de frågorna och lade ner ett otroligt engagemang på våra arbetsuppgifter. Vi arbetade långt mer än vad som egentligen var meningen och vi hade ett så roligt samarbete.
Men säg den lycka som varar för evigt.
Nya kvastar sopade bort några av oss, några valde att sluta. Idag arbetar ingen kvar.
Men vi träffas! Och vi pratar om nu och då, om framtid och förhoppningar och mycket annat.
Det känns fint.
Krillan, Helene, Klara, Maria och Annica - vilket gäng!
Vilket samarbete.
Tänk att en av cheferna hade mage att kalla oss för kladdbollar - för att vi jobbade ihop och gillade det. Det var ingen komplimang från hans sida.
Nu så kallar vi varandra skämtsamt till kladdbolleträffar! En sån var det idag. Afternoon tea på Wienerkaféet.
2 kommentarer:
Oh så härligt gäng! Och att ni fortfarande hänger ihop. Själv har jag några få arbetskamrater kvar från skoltiden, men vi möts ibland, roligt!
Margareta! Vi blev så utsatta och illa behandlade av ledningen att vi blev sammansvetsade. Men innan dess hade vi ju också jobbat så bra ihop och haft så kul på jobbet. För kul för vissa som blev rädda för vår sammanhållning.
Det är fint med vänner från olika epoker i livet! Kram!
Skicka en kommentar